The show must go on

Kulturnatten tillbringades något ovanligare än vanligt. Först juju-tsu-uppvisning på vaksala torg och sen jobb hela natten.

Uppvisningen var en märklig upplevelse. Efter att ha sålt hela min själ till Fegis fick jag med mig min sparringpartner ner till torget så jag slapp kasta mig själv. Totalt var vi på mattan ungefär 4x3 min. Först tjej mot tjej samtidigt som kille mot kille försökte få plats på samma lilla mattsnutt. Efter en evighet av aikidofolk så var de vi igen och den här gången hade Herr Svart Bälte bestämt att det skulle se coolt ut om en liten tjej stod i mitten och försvarade sig mot 4 stooora starka killar. 3 av dem svartbälten. Samtliga 4 tjejer gick med på det efter liten funderingstid och löften om att svartbältena skulle hålla sig på den utsatta tjejens nivå. Vi turades alltså om att spela Den Utsatta Tjejen och jag har då aldrig varit med om att svartbälten fallit så lätt i strid. Det dunkades saftigt i mattan vare sig man hann göra teknikerna eller inte.
En av mina tränare gav mig en smärre överraskning när han helt plötsligt kom upp bakom ryggen och attackeradepå ett för mig helt okänt sätt. Jag hann få panik i en halv sekund innan han lydigt föll ner i mattan med en ljudlig duns. Som hämnd satte jag ett saftigt knä i ryggen på honom och så var uppvisningen på Vaksala torg över för den här gången.

Det som slog mig efteråt är att när jag väl var på mattan så var all fokus på den man fightades med. Jag minns inte ens att publiken stod där 30 cm från mattan. Är det ett bra tecken eller betyder det att jag hade kunnat bli anfallen från publikhållet utan att hinna reagera?
Fördelen var iaf att jag slapp höra småpojkarnas "lustiga" kommentarer som de hann delge världen innan i alla fall en i publiken visade sig vara värdig uppvisningen och körde bort skitungarna. Go mamma! :D

Efteråt körde jag nya billinjen för första gången själv... tur jag hade gottigt krav/rättvisemärkt godis att hålla mig vaken med. Det och Scars on Broadway....


Höstprojekt

Efter sommarens gastkramande upplevelser tänkte jag mig någon stillsam höstaktivitet där jag inte riskerar att dö vid minsta lilla misstag. Min sparringpartner från juju-tsun tänkte tönta till det rejält och lyckades faktiskt dra med mig på ett pass idag. Jag kan motvilligt medge att det var ganska kul. Jag är rent ut sagt helt värdelös men att erkänna sig besegrad och ge upp är inte min grej.
Därför kommer jag nu ägna resten av terminen åt att lära mig dansa streetjazz. Utgångspunkten är långt under nollstrecket så det kan ju faktiskt bara bli bättre.
Jag är en sån person som brukar dra skämtet om att dansgolvet är till för dem som inte har råd att stå i baren så bara att ta mig till träningen varje söndag kommer bli en prestation i klass med en 45-meters firning. Att sen gå från det stela, okoordinerade rörelsemönstret jag visade prov på idag till att faktiskt dansa är tuffare än...  än.... äsch... jag kommer inte på något i hela världen som förefaller svårare/otroligare för tillfället...

Ramhällstaket känns helt plötsligt helt genomförbart...

Och du som sitter där och fnissar... Anders... jag hör dig nog. Ett negativt ljud och du kommer kunna sjunga högsta stämman i kyrkokören resten av ditt liv,..

Grattis mig själv (och kanske de andra.. lite)



Jag vill bara kort gratulera mig själv till en väl utförd gradering och fint gult bälte som belöning

1 down 3 to go

Så är min Klassikerhalva påbörjad. Jag kan inte påstå att Lidingöloppet levde upp till sitt rykte om att vara tortyriskt kuperat. Visst var det några backar här och där men jag fattade inte att jag sprang den beryktade Aborrbacken förän någon stod högst upp och ropade att den var över nu och att resten av loppet var utför. Det var där jag insåg att om jag inte ville springa i mål utan att ens vara trött så var det dax att pinna på lite.
Jag var alltså rejält förkyld. Jag hade grymt ont i en visdomstand. Jag hade inte tränat ordentligt på 2 månader. Jag hade inte tränat alls på två veckor. Trots det sprang jag i mål på 1.26 och hade kunnat få en bättre tid om jag inte fegat så mycket. Trodde det här skulle vara världens utmaning och tog det lugnt större delen av loppet vilket känns lite småsurt nu. Nästa år blir det definitivt hela 3 milen för 15 kilometer var mer som ett träningspass.
Bortsett från denna lilla "besvikelse" var loppet fantastiskt kul att springa. Banan var jätteskön och utsikten borde vara vacker, men igår såg man mest tunga regnmoln och dimma. Vädret var enligt mig helt perfekt även om det var lite småkallt att stå och vänta vid väskutlämningen utan överdragskläder i spöregn medan man sakta avkyldes efter loppet. Arrangemanget i stort var mycket välorganiserat. Har du planer på att springa bara ett lopp nästa år så låt det bli någon av distanserna på Lidingö för det här loppet har just knuffat ner Midnattsloppet från förstaplatsen på listan Bästa loppen enligt mig.
Nu är det då dax att sätta sig och planera nästa steg i träningen. Det är ett par månader kvar men jag planerar att vara i toppform till Halvvasan.

Resultat från Midnattsloppet

Gårdagen var allt annat än perfekt. Var kall och seg innan. Ena skosnöret gick upp efter 2km. Det var sjukt trångt mest hela tiden. Nästan i klass med Tjejmilen. Var rejält hungrig mellan 4e och 7e kilometern. Kände av knät efter 6km. Hade riktigt ont i axeln mellan 8 och 9 och höll på att kissa på mig på upploppet.

Trots det kapade jag mitt pesonbästa med 2½ minut. Nya rekordet lyder 48:53. Med tanke på hur lite grenspecifik träning jag gjort borde jag kunna avancera ytterligare några minuter utan större ansträngning. Som mamma sa: Du är ju bara 13 minuter efter dam-vinnaren :)
Kom för övrigt på plats 258 av 4337 damer och på plats 3102 av  17000 löpare. Inte illa pinkat!

Midnattsloppet 2007

Ikväll startar tävlingssäsongen. Först på tur är Midnattsloppet. 1 mil asfalt runt Södermalm. Sprang loppet förra året och gillade verkligen stämningen. Att springa i mörkret passar mig som nattjobbare utmärkt.
Uppladdningen har inte varit den bästa. Först skadat knä med tillhörande löpförbud. Sen kryssningen i onsdags... Tror att både knä och vätskebalans är återställt nu men de sista veckornas träning har ändå varit helt förstörda.
Sen är det en veckas nollning kvar til nästa lopp som blir Tjejmilen nästa söndag. Känner egentligen att jag är färdig med det loppet men det blir iaf ett år till.
Sen har jag en hel månad på mig att ladda upp inför klassikerpremiären på lidingöloppet.

Ikväll ska jag slå personbästa!


Jenny och gymmandet

ur träningsbloggen på funbeat:

Skrev ett liknande inlägg igår som försvann spårlöst på vägen till publicering. Får hoppas det inte händer igen för jag orkar inte skriva om det en tredje gång.

Ibland undrar jag om folk som jag borde tillåtas träna på gym. Om det inte finns någon glömd regel som säger att sådana som jag borde hålla sig till harmlös träning med den egna kroppen som redskap istället för att få härja fritt bland tusentals kilo vikter.

Jag ser framför mig hur jag kliver in på gymmet och tjejen i receptionen förskräckt tittar upp. Flackar med blicken innan hon snabbt jämför mitt ansikte med bilderna på förbjudna-besökare-listan. Hon kommer prata nervöst för att distrahera mig medan hon sakta trevar under disken efter knappen som sätter ihång larmet och ett decimetertjockt galler låser ingången för att hindra mig och andra hälsovådliga personer från att komma ens i närheten av träningsmaskinerna.

I verkligheten släpps jag utan problem in på varenda gym jag testat och det brukar se ut något som liknar det här:
Jenny smyger in bakom ryggen på Gustav i hopp om att ingen ska notera hennes närvaro. Anfall är bästa försvar och ett dolt anfall är ännu bättre. Hon riktar in sig på en maskin som någon just blivit klar med. Sätter sig tillrätta, spänner fast sig och vänder sig mot vikterna. Det är här galenskaperna börjar. Utan någon som helst verklighetsuppfattning sätter hon viktsprinten flera pinnhål längre ner än föregående person lyft. Åtskilliga kilo mer än vad som är realistiskt för en person av hennes ringa storlek att lyfta ens i sina vildaste fantasier.
Att hon sen knappt kan rubba vikterna vid ett provlyft är inget som stoppar henne. Lagt kort ligger! Vald vikt lyfts!
Så fortsätter hela den planerade gymtimmen. Målet är att alltid höja vikten efter föregående tränande och helst lyfta lite mer än medtränande, nästan dubbelt så tunga, Gustav som har många år av träning i bagaget.
Att Jenny sen knappt kan röra sig dagen efter och måste vila sönder resten av veckans träning också är priset hon är beredd att betala för en timmes egokick.

Jag vet att jag inte är ensam om denna prestationshysteri. Det måste finnas fler där ute som utan en tanke på den egna hälsan gör allt för att vara bättre än andra. Se bara till att hålla er borta från just mitt gym just de tider jag spenderar där. Min träning är tillräckligt påfrestande ändå, utan konkurrens om toppvikterna....

Haha... tror ni inte någon illvillig jäkel försökte radera mitt inlägg igen. Med tji fick du.. jag hade ctrl+c:at allt och behövde inte skriva om det en tredje gång :P

inlägg från träningsbloggen

För de som inte är medlemmar på funbeat kommer  jag lägga ut träningsbloggen jag har där även här...

Alltså direkt saxat från min blogg på funbeat:


Det har känts lite tveksamt det här med Tjejklassikern. Jag vill inte ha något mesigt tjejanpassat tjaffs. Jag vill ha något att vara stolt över... att skryta med ;)
Som räddning dök ett erbjudande från axa sports club upp. Halva priset på Lidingöloppet 15km och en tävlingströja på köpet. Som hittat!
Halvklassikern är förvisso inte En Svensk Klassiker men det är inte heller så mesigt som Tjejklassikern. Tillräckligt långa distanser för att vara en utmaning och ändå inte så tufft att studier blir lidande av träningen.

Nu är jag åter motiverad och det känns som om jag har hittat ett meningsfullt mål. Löpning ikväll alltså. Nästan så jag ger mig på Sunnerstagropens mardrömsbackar.

Kan avsluta med ett litet misstag som gjordes under måndagens löppass. Var ute i Fjällnora och irrade på deras bitvis dåligt markerade vildmarksled. Efter 1½ timmes teknisk avancerad löpning kom vi ner till sjön. Hann ta av skor och strumpor och tanken att pulsklockan är vattentät passerade mitt huvud. Utan att tänka ytterligare plaskade jag ner med kläder och allt och insåg inte hur osmart jag handlat föränn Marie utropade: Mobilen!
Smidigt! I fickan låg den stackaren och hostade kraftigt efter kallsupen. Fick ägna större delen av kvällen åt intensivvård. Läget var kritiskt ett tag men stabiliserade sig under gårdagen.
Idag fungerar mobilen felfritt och jag ska skicka kärleksbrev till Nokia.

Som sista ord vill jag bara tillägga att Trehörningen har mycket svalkande vatten och badet var faktiskt värt en mobiltelefon. Iaf en billig mobil.

målsättning för kommande år

Nu har jag äntligen bestämt mig för hur jag ska göra med träning och tävlingar framöver. Efter mycket velande hit och dit blir det först en Tjejklassiker. Vill egentligen göra en hel (eller möjligtvis halv) men med studier och djur kommer jag inte kunna träna för de resultat jag vill ha. Så det är lika bra att jag håller ambitionerna på en måttlig nivå. Bättre att plugga och bli en grym geolog som kan göra klassikern om några år än att göra klassikern nu och bara bli en halvdan geolog. Tävlingar återkommer varje år.. det gör inte studietiden... iaf inte om csn får bestämma.


Så här ser veckoplaneringen ut de närmsta månaderna:
minst 25 km löpning fördelat på två distanspass och ett tempopass
240 min cykel fördelat på två pass

ett löppass varannan vecka kommer bytas mot simning och cykeln byts mot skidor så fort snön ligger...
det blir dessutom en hel del gym och inlines.... och så jobbet och ridning så klart

Glöm inte att anmäla er på
funbeat.se ni med. Ett utmärkt sätt att hålla koll på egen och andras träning. Motiveringskompisar är alltid kul att ha :)


träningskompisar är guld värda

Har precis varit ute på en löptur runt högarna med Marie. Även om jag inte har någonting emot att träna själv så blir det ändå otroligt mycket lättare när man är två. Om inte annat så kommer man ut på de där löppassen i regnet som man frestas strunta i annars. Om någon mer är sugen på att följa med på löpning/cykling/gym/simning är det bara att hojta... Har ju en del träning att göra nu framöver så det finns plats för alla :)

Träningssumman den här veckan blev 676 minuter och strax över 7 mil. Tyvärr uppfylldes bara 45% av mina planerade löpmil. Nästa vecka kommer se bättre ut. Nu tränar jag över 4 timmar varje natt när tidningsjobbet dragit igång igen.
8km cykel + 2 h promenad + 30 min trappor + 8km cykel är ett ganska tufft schema mitt i natten.

trött men tillfredställd

Så fick jag min efterlängtade löpning. 7.1 km på 41:15 är helt ok efter en förkylning. Spåret var precis så kuperat som jag hoppats på. Dock var det i kortaste laget. 2.5km och jag vet hur uttråkad jag blir av att springa flera varv på samma bana. Hann två varv idag innan jag tröttnade. Tur det går att samla kilometer utåt högarna...

Annars flöt allt på bra. Vänster knä kändes ibland liksom höger axel. Inget som stör löpningen men diagonala grejer har säkert sitt ursprung i felbelastningar så jag bör nog hålla koll på dem...

seeegt

Nu går pluggandet så segt att det känns helt befogat att ta en löprunda. Var ruskigt trött för en timme sen men efter en halvliter Vitargo har jag spring i benen igen :)

Nu glider jag ut i löpspåret
Tjenixen!

"I can't live without you, can't live without you..."

image22


Trägen vinner

Ingen träning mer än cykel till stallet idag. Är forfarande förkyld... :(
Som plåster på såren har jag nu, utan någon som helst medelan från Springcross, flyttats upp till min rättmätiga 36:e plats :D Det betyder att någon studerat målgången och hållit med om att jag var först över mållinjen. Min spurt var alltså inte i onödan... Grattis till mig!

förkylning och klagomål

Nu har äntligen förkylningen brytit ut. Ett steg närmare tillfrisknande och träning igen.

Har mailat folket bakom Springcross angående min placering i resultatlistan som faktiskt borde vara en högre. Det har iaf rättat till tiden så den stämmer bättre med min pulsklocka :)
Min officiella tid på 6km terräng (väldigt kuperat) är 32:44. En helt ok tid med tanke på träningsgraden under flytten... dvs nada...


Springcross 2007

Så var årets tävlingsäsong igång. Premiärloppet var gårdagens Springcross som gick  på en grymt fin bana vid universitet i Stockholm. Av olika skäl hade jag valt 6km klassen och trots jobbhelg med minimalt med sömn, halvtaskigt träningsupplägg senaste månaden och begynnande förkylning lyckades jag ändå springa till mig en 36:e plats av 414 startande. Helt ok under de förutsättningarna.

På upploppet blev det spurtstrid mellan mig och en tjej till. Sista hundra metrarna sprang vi axel mot axel men jag tog henne när det vara några få meter kvar. Konstigt nog står vi på samma tid i resultatlistan och hon står desstom på placeringen ovanför mig. Som tur är filmades upploppet så jag ska maila tävlingsledningen och be dem kolla om min placering verkligen är rätt. Jag VAR före henne över mållinjen.
Punkt slut!

Dagens prestation

Det blev ett långpass utöver det vanliga....
Lämnade tillbaka jobbilen i Tierp och sprang de 19 kilometrarna hem. Det är bara 2 km från en halvmara. Att tiden slutade på strax över två timmar känns riktigt bra med tanke på att jag gick och pratade med mamma de sista 3 kilometrarna.
Är nu ytterligare ett steg närmare målet som börjar med Lidingöloppet i september.

Baksidan med långpass är blåsor under fötterna och säkerligen en hel del träningsvärk imorgon.

Lidingöloppet

Efter gårdagens mycket lyckade långpass på 15km blev jag lite sugen på Lidingöloppet. 3 mil "terräng" låter hyffsat tufft men å andra sidan är det 6 månader dit. Hinner med en hel del träning till dess....

Bibeln just nu är
"En svensk klassiker - Den stora utmaningen för motionär och elit" av Camilla Porsman. Har lusläs den och kommit fram till att går träningen bra och jag fixar Lidingöloppet så fortsätter jag med Vasaloppet nästa år :)

image13

Jag anväder liniment som andra använder hudkräm

Det blev lite tufft igår. En timmes styrketräning med G som spårade ur lite när jag fick storhetsvansinne och lyfte vikter som var flera gånger tyngre än mig själv. Jag tar 91kg i benpress med enbart lite löpnings som tröning i vinter :) Tänk då hur mycket jag kan ta i höst när årets toppform infunnit sig...

Inte nog med tuff tynglyftning jag skulle ju absolut simma sen efteråt och det gick ju som det brukar. Jag hade grym teknik och simmade riktigt fort de första 10 minutrarna... de sista 10 dog varenda muskel och jag kravlade mig upp ut bassängen fullkomligt slut... men grymt nöjd med min prestation. Hann till och med de 20 längder jag skulle enligt G...

Ett snabbbesök (tre timmar) på trädgårdsmässan och sen for jag hem och smetade in hela kroppen med ormsalva och tigerbalsam. Katterna hatade mig :D

Linimentet gjorde sitt och idag har jag bara träningsvärk där jag struntade i att smörja in... magen och bröstmusklerna...

Bossig pulsklocka

Idag blev det ett intervallpass tack vare nya plusklockan. Den bestämde helt enkelt att det här är vad som ska tränas idag... punkt slut.
Jag lät honom få sin vilja igenom eftersom passet redan var påbörjat och jag hade lämnat den tjocka instruktionsboken hemma. Tyvärr var det lite mesiga pulsgränser och lite läng viloperiod... Ska försöka ändra på det till nästa intervallpass som är inplanerat på tisdag.

Imorgonbitti blir det miniträningsläger på Nautilus med G. Först 1 timmes styrketräning och sedan 40 minuters simning.

Boken om klassikern kom i brevlådan idag och jag är riktigt taggad....
G tycker jag ska vänta eftersom det är så mycket utrustning som måste köpas. Men jag vill inte vänta :) jag vill NU!
Han föreslår att  jag ska prova massa löpartävlingar istället men det duger inte som utmaning för mig. Dessutom stör han sig lite på att jag ser klassikern som 70% prestation och 30% upplevelse. G tycker man ska se fram emot loppen med glädje och inte bara göra för görandets skull... Jag med min förkärlek för prestationer förstår inte hur han tänker och tänker inte bry mig så mycket om det heller...
Har dessutom hört att Intersport har den hybridcykel jag tänkt cykla Vätternrundan med och med de personalrabatter G har behöver han väl inte gnälla om utgifterna... Det enda han inte kan köpa åt mig är våtdräkten till Vansbrosimmet...

Nu är det kvällsmat och sen sova inför imorgon :)


jaha ja

det borde jag ju ha förstått... att batteriet i pulsklockan måste bytas hos Polar :( det tar en vecka innan jag får tillbaka min älskade.

vem ska nu sitta på arm och gnälla när jag springer för fort?

Tidigare inlägg