Jenny 2009

Idag drog sommarjobbandet i gång. Nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater, nya arbetstider men samla gamla arbetsplats. Jag har jobbat inom samma företag i 7 år nu men slutar aldrig att förvånas över hur många olika sidor det finns av det företaget.
Ensamjobbet som tidningsbud har jag lagt bakom mig till fördel för mer budbilsliknande arbetsuppgifter. Den här sommaren är det i första hand bildelar, frukt, veckotidningar och medicin som trängs i min lilla lastbil. Det här jobbets största problem stöttes på redan första dagen. Min morgon ägnades åt att försöka få in x antal pallar med hiskeligt tunga bildelar i bilen. Sen var det lugnt på problemfronten ett tag innan det var dax för de två mastodontbackningarna. Den ena till ett fönster på stationshuset som tjänar som lastkaj för Pressbyrån. Den andra backningen var till trappan på en annan Pressbyrå där i första hand alla dödsföraktande pendlare var det stora problemet. Är folk inte smartare än att de tror sig komma snabbare fram genandes bakom och nära på under en backande lastbil.  Fy på er alla människor som försurat min dag.
Resten av dagen har spenderats lastande och i diverse köer till välbesökta lastkajer. Hamna bakom brödbilar är inte kul alls...

Under Hultsfred umgicks jag nästan uteslutande med Trubaduren och jag är så imponerad av hans gitarrspelande att jag nu tänker lära mig spela själv. Efter att ha letat och gnäll i två dagar har jag nu äntligen fått låna en gitarr av svärföräldrarna och sitter nu och försöker hitta bra sidor i ämnet på internet.
Om någon har något tips på nybörjarguider så är jag tacksam. Tänkte först vägra spela de vanliga fåniga nybörjarlåtarna då jag redan tragglat igenom köp varm korv och flickan i havanna på både blockflöjt och keyboard och är omåttligt trött på att kunna spela skitlåtar som man ändå inte har nytta av men nu när jag sitter här med gitarren i knät och inser hur komplicerade nya instrument är så kanske jag får ge mig och börja från början iaf....

Så... nu har jag vilat och hämtat hundarna och är redo att berätta om min festivalupplevelse.

Onsdagen - Körde ner och jobbade mitt första pass. 8 timmar i Skytteln mellan Metropol och festivalområdet var kanske inte riktig så varierande som jag velat men man träffade en hel del folk och fick se hela området utan att behöva delta i dräggandet. Jobbade tillsammans med Trubaduren som visade sig bli mitt blivande festivalsällskap.

Torsdagnen - Helledig och fri att fylla dagen med festivalande. Började med Babyshambles som jag aldrig hört tidigare. Är inte mer imponerad av deras musik än jag är av deras nerdrogade sångare.Det genomgående föraktet mot hela världen var varken klädsamt eller underhållande.
Efter det stod jag nästan längst fram när Serj Tankian spelade. Publiken på det här stället kan verkligen inte uppföra sig. Det är ett under att ingen skadar sig så som de knuffas, stångas och har sig. Serj var en upplevelse i sig dock verkade han spela mer för sin egen musikaliska egokick än för publiken. Men mannen är ett geni och helt klart sevärd.
Av en slump hamnade vi sen vid Pampas och Danko Jones. Här  hittade jag äntligen någon som spelade för publikens skull. Riktigt riktigt bra live. Sitter och lyssnar på honom nu men kan inte riktigt hitta det där aggresiva medryckande som genomsyrade hela spelningen.
Rage against the machine avslutade dagen. Vis av Serj-spelningen valde jag att stå långt bak och fick lyssna hyffsat ostörd även om jag gick miste om mycket av känslan...

Fredagen - Jobb igen. 6 timmar i Skytteln och sen iväg i minibuss för upphämtande av Rufus Wainwright. Han och hans crew skulle köras från spelningen till sitt hotell i Linköping. En nätt liten resa på 1½ timme enkelväg. Körningen gick utan större problem och sen var det bara att köra ner till Backstage och vänta på Atmosphere. Riktigt sköna killar det här. Jag tror jag skrattade hela vägen till hotellet i Vimmerby. Så där en kvart i 6 kröp jag ner i sovsäcken och konstaterade att morgontidiga funktionärer redan börjat lördagens partande. Eller så avlutade de aldrig fredagens....

Lördagen -  Sista dagen och även den helledig. Fick sova några få timmar innan våra grannar bestämde sig för att det var allsångsdax och gitarren åkte fram. Frammåt fotbollsmatchen kom beskedet: Linkin park hade gjort det igen. Jag skulle bli blåst på hela anledningen till att jag åkte dit. Då jag faktiskt sett körorden på hämtningen vid flygplatsen vägrade jag tro på det in i det sista men fick till slut inse fakta och börja packa ihop. Hade planerat att se tAKiDA och valde att inte låta Linkin park förstöra sista kvällen. Tur var väl det för tAKiDAs spelning var lätt en utav de bästa jag varit med om. Stod längst fram och vilket drag det var. Har lyssnat på dem lite tidigare men deras studioinspelade låtar är inte från samma planet som dem de levererade igår. Grymt skön avslutning på min festival. Vandrade sedan mot bilen med Håkan sjungande i sommarnatten...

Summeringen är att med rätt musik och rätt sällskap gör jag gärna om det här igen nästa år. Funktionärsjobbet som chaufför var precis allt jag hoppats på och även om det var lite långtråkigt ibland så sitter jag hellre i en varm bil än ute i kylan vaktandes en grind som många andra stackare gjorde.
Tack för i år Hultsfred. Hoppas vi ses igen....

Det kommer en trevlig liten berättelse om utflykten förra helgen men den får vänta till efter Hultsfred.
Packar nu det sista och tidigt imorgon bär det av. Har lite beslutsångest över hur tidigt jag ska åka. Det är ju några mil dit och jag måste ha checkat in i god tid innan mitt körpass börjar vid 16. Bättre att åka för tidigt än för sent antar jag men jag måste kunna hålla mig pigg ända till midnatt när jag går av passet... Tur jag är van att köra lång tid utan pauser, vila och sömn.
Jag har ännu bara fått tiderna för mitt första pass och vet inte vad eller var eller vilka det är som ska köras. Är väldigt nyfiken...

angående kommentarerna till inlägget innan är det väldigt kul att någon är intresserad... synd bara att illusionen spricker när man ser IP-numret :P