Jenny 2009

Häromdagen hörde jag Bart Simpson under en fight med Principal Skinner triumferande utbrista: Kids don't die!
Jag fastnade verkligen för de där orden...
...tyvärr är det inte sant.
Han har blivit överbevisad inte en utan två gånger på lika många dagar.

I förrgår skördade det avskyvärda viruset ytterligare ett offer. Det har varit lugnt här snart två år och jag hade nästan förträngt att det fanns när min lilla kissebebisfavorit började visa de så välkända tecknen.

Sen hann det bara gå 24 timmar innan nästa lilla bebis vandrade vidare. Lilla Saga blev bara 6 månader. Det värsta är att sitta brevid två av sina bästa vänner och se dem sörja sitt förlorade barn och veta att det inte finns någonting i hela världen man kan säga eller göra som mildrar smärtan. Allt man kan göra är finnas där...

Efter 2½ år på Geocentrum och med diverse strökurser på andra ställen är jag efter två dagar på SLU i chocktillstånd. Hur är det möjligt att en kurs kan vara så väl planerad? Har jag gjort ett lyckosamt val eller är alla kurser så här på Ultuna? Om allt är lika organiserat så vill jag fortsätta läsa här resten av mitt liv... minst!

För er på Geocentrum som inte vet vad välorganiserat innebär kommer nu en snabb checklista

1.  Hälsa nya elever välkomna och dela ut all nödvändig information redan första dagen så är chansen större att de faktiskt vet vad som förväntas av dem.

2. Skicka ut scheman 2 månader innan kursstart så vet folk när och var de ska vara på en föreläsning. Har vissa positiva effekter på närvaron.

3.  Leta efter lärare som är både sociala och pedagogiska och kunniga. Undvik dem som har endast en eller ingen av dessa egenskaper. 

4.  Anpassa storleken på föreläsningssalen efter elevantal. Elever har en tendens att prestera bättre om de får både sitta ner och andas syrerik luft på samma föreläsning.

5. Använd för kursen väl anpassad kurslitteratur. Elever har lättare att ta in kunskap om de faktiskt förstår vad de läser. OBS! Undvik kompendium utan minsta grundtanke bakom layouten. Tekniken går framåt och även om det är en hissnande tanke med tidsperioder kortare än 10 000 år så kanske det är dax att uppdatera den där maskinskrivna skapelsen med flytande text på hela sidan och inga bilder. Speciellt när den kopierats så många gånger att sidorna börjar anta ett smått dammigt uttryck.

6. Sist men inte minst: Snälla snälla överintelligenta proffesorer. Kan ni inte åtminstone försöka sluta kompensera er egna tuffa studietid genom att tvinga oss lyssna på fullkomligt oförståelig rappakalja utan vare sig struktur eller relevant information. Tänk Humor! Le lite! Släpp på misstänksamheten och istället för att utgå ifrån att alla elever är där bara för att fuska sig igenom uppgifter och tentor så fundera på om det kanske, håll i er nu, kanske kan vara så att eleverna pluggar på universitetet för att lära sig något. För att de faktiskt har ett spirande intresse för det här ämnet som du älskar och har dedikerat hela ditt liv åt. Ta till vara på detta intresse och se möjligheterna så kanske det finns någon där som kan ta över och föra ditt livsverk framåt den dagen du inte orkar längre.

Det utlovade verbala kriget i inlägget innan avblåstes när svaret jag fick innehöll alltigenom övertrevligt kundbemötande. Jag kunde inte ens läsa in något mellan raderna fast jag gjorde goda försök.
Tråkigt!
Jag hämnades genom att inte gå på klassfesten. Inget krig inget fest. Punkt.