Det här med open source
Jag har något vagt minne av en fjärranalyskurs där läraren var helt såld på open sourceprogram. Varför förstod vi nog aldrig och många tårar fälldes i desperation över den totala avsaknaden av pedagogik under denna kurs.
Någonstans såddes ändå ett frö av nyfikenhet och tanken att någongång lämna windowsgnällandet bakom mig och gå över till Linux har funnits ett tag nu.
När min nya minidator först levererades med fula xp och sedan dessutom var på obegriplig danska gjorde jag slag i saken och installerade Ubuntu som påstods vara den mest användarvänliga versionen av linuxoperativsystem.
Tre dagar senare sitter jag fortfarande kvar framför datorn utan att egentligen ha producerat något som helst vettigt. Det enda som fungerat hittills är mitt vanliga bredband. Inte en enda annan grej har flutit smärtfritt. Det nya mobila bredbandet vägrar fungera eftersom modemet är nytt och ingen fixat till någon fin kod som det kan förstå.
Det tog faktiskt bara en dag innan jag började tröttna på allt krångel och ville ha tillbaka Bills skapelse men det var långt ifrån enkelt.
Har man en dator utan cdläsare så finns det ett antal sätt man kan försöka få tillbaka fabriksinställningarna.
-Man kan försöka starta den automatiska fabriksåterställningen (som Linux förstörde när det intstallerades)
-Man kan försöka skapa en usb att boota med (vilket vägrar fungera med Linux)
-Man kan köpa en extern dvdvbrännare för många hundralappar som inte fyller någon som helst funktion i hemmet förutom att köra recovery-skivan (vilket såklart inte går eftersom precis just den externa inte fungerar alls med Linux)
-Man kan slå datorn i golvet och hoppas få ut på någon försäkring (har inte kommit dit riktigt ännu men det är nära)
-Man kan köra Killdisc ooch hoppas att någonting ska hända efter att datorn formaterats om i 8 timmar (återkommer med Linuxproblemet med det här alternativet så snart 8 timmar gått)
Någonstans såddes ändå ett frö av nyfikenhet och tanken att någongång lämna windowsgnällandet bakom mig och gå över till Linux har funnits ett tag nu.
När min nya minidator först levererades med fula xp och sedan dessutom var på obegriplig danska gjorde jag slag i saken och installerade Ubuntu som påstods vara den mest användarvänliga versionen av linuxoperativsystem.
Tre dagar senare sitter jag fortfarande kvar framför datorn utan att egentligen ha producerat något som helst vettigt. Det enda som fungerat hittills är mitt vanliga bredband. Inte en enda annan grej har flutit smärtfritt. Det nya mobila bredbandet vägrar fungera eftersom modemet är nytt och ingen fixat till någon fin kod som det kan förstå.
Det tog faktiskt bara en dag innan jag började tröttna på allt krångel och ville ha tillbaka Bills skapelse men det var långt ifrån enkelt.
Har man en dator utan cdläsare så finns det ett antal sätt man kan försöka få tillbaka fabriksinställningarna.
-Man kan försöka starta den automatiska fabriksåterställningen (som Linux förstörde när det intstallerades)
-Man kan försöka skapa en usb att boota med (vilket vägrar fungera med Linux)
-Man kan köpa en extern dvdvbrännare för många hundralappar som inte fyller någon som helst funktion i hemmet förutom att köra recovery-skivan (vilket såklart inte går eftersom precis just den externa inte fungerar alls med Linux)
-Man kan slå datorn i golvet och hoppas få ut på någon försäkring (har inte kommit dit riktigt ännu men det är nära)
-Man kan köra Killdisc ooch hoppas att någonting ska hända efter att datorn formaterats om i 8 timmar (återkommer med Linuxproblemet med det här alternativet så snart 8 timmar gått)
Kommentarer
Trackback