trafikoffer no. 2
Efter att jag plockade den där fågeln med takräcket för 3 år sedan har det varit lugnt på nattvägarna. Har väl väjt för ett par rådjur och haft någon galen katt som suttit för nära vägen och skrämts men så i natt hände det som inte får hända. En grävling bestämde sig för att korsa vägen samtidigt som jag körde där. Jag såg honom inte alls utan kände bara hur han sprang rakt in i mitt bakdäck. Han levde ett par sekunder innan han slutligen somnade in där i väggrenen. Stackars dumma lilla grävling!
Det är sådana där gånger man önskar att man aldrig satt sig bakom ratten alls. Att man nöjt sig med cykel och egna ben som transportmedel. Det är fruktansvärt hemskt att ett liv ska spillas för att en enda abonnent ska ha sin morgontidning.
Sånt FÅR inte hända...
Att sen någon av dem som var med och krockade med trädet på mitt distrikt för ett par veckor sedan tydligen dött nu gör ju inte saken bättre. Det är väldigt jobbigt att först se bromspåren, sen det skadade trädet, sen alla blommor, ljus och brev som ligger under trädet. Att se allt detta varenda morgon känns tufft. Speciellt som jag var där. Bara en gata ifrån när olyckan hände....
Tur att det var oväntat trevligt att köra reklamationsbilen efteråt annars hade jag nog tagit en pause i bilkörandet på obestämd tid.