Slakt av personbästa igen...
Seg, trött och väldigt omotiverad. Trots det slog jag återigen personligt rekord på 10 000m igår. Det nya lyder 47,59 och duger med tanke på förberedelserna. Benen gnällde loppet igenom om asfalten och det är någonting skumt med min vätskebalans. Gårdagens tid har jag alltså återigen min envishet att tacka för. Tänk vad treligt det vore att någongång få genomföra ett lopp enbart på kroppsstyrka.
Om en timme och 25 minuter drar höstens första kurs igång. Bergarter och jordarter. Spännande. Men först måste jag få gnälla lite över grävmaskinen som står och spyr ut avgaser rakt in i mitt sovrummsfönster. Om jag vill föraren någonting skulle jag inte ens behöva sträcka mig långt för att knacka på hans fönster. De ska stå där i flera veckor och fixa en läcka i grunden. De börjar klockan 7 så några problem med att komma upp på mornarna existerar inte. Iaf inte om man inte vill dö av antingen avgasförgiftning eller buller. Måste komma ihåg att ha någonting på mig när jag kliver upp den närmsta tiden... om det inte är en snygg grävarförare förstås ;)
Nu: lämna hundrana på dagis (hos mamma) och länsa spargrisen så jag har kontanter till kurslitteraturen
Sen: karaoke med nollningen hos Möbius
Ännu senare: En liten rask löptur vore trevligt